Denna bild är tagen på Sardinien i staden Alghero förra sommaren. Kommer ihåg att det var så sjukt varmt den dagen, jag lökade sönder i mina svarta vans som bara sög åt sig alla solstrålar och det knappt gick att ha utsläppt hår utan att det klibbade fast i nacken. Dessutom var jag på dåligt humör eftersom mitt öga rann konstant och var mer svullet än vanligt (har haft problem med det i ca 3 år) och jag trodde jag fått någon typ av ögoninflammation. Vi hade precis ätit lunch på ett litet ställe där jag försökt dölja mina tårar bakom solglasögonen så att servitören inte skulle tro jag var ledsen och vi skulle promenera runt i staden hela eftermiddagen. Det var inte min bästa dag, men bilden blev riktigt bra. Jag tvingade min bror att fota och körde min standard låtsats-kolla-bort-pose och den funkade. Färgerna blev ännu bättre efter en effekt från VSCOcam.

 

Oftast när man ser sådana här bilder tänker man typ "åh vad drömmigt" eller "vilken fin spontan bild" men sanningen är att verkligheten bakom det oftast ser ganska annorlunda ut ;) Självklart var alla mina "problem" den dagen i-landsproblem men tycker det är viktigt att betona att bilder långt ifrån fångar hela motivet... kommer på mig själv ganska ofta med att vara avundsjuk på bloggerskor eller instagram-tjejer som har helt perfekta liv enligt deras bilder. Men det ser i 99% av fallen helt annorlunda ut i verkligheten... ingen får liksom en sån här bild bara genom att trycka på en knapp. Jag och min syster brukar alltid vara ärliga mot varandra när vi tar bilder och säger till om den andra inte kommer tycka om bilden, sjukt jag vet men vi känner varandra så bra. Lovar att alla tar tusen bilder innan man får en bra och det är väl där jag vill komma med detta inlägg. Jag älskar denna bilden faktiskt, men då vet jag också vad som ligger bakom den. Kolla inte på tumblr och var avis på en bild någon lagt ut som förmodligen varit deras miljonte försök! Ingens liv är så perfekt som bilderna får en att tro.